Laholm utan gränserFörsta jag kan inte titta på denna film hemma, eftersom jag gråter ofta, efter min dotters födelse. Skådespelaren mamma Signe, pappa Hjälmar och Eero spelade mycket bra.
Jag ska berätta om filmen, jag tror de viktigaste denna film var mamma Signe och Eero.
Jag börjar att prata om Eero, han är en liten pojke, han är 9 år som kommer från kriget, han ven inte varför hans pappa dog. Han ville hjälpa mamma och leva med henne, men han måste åka till Sverige, landen som han inte visste om, ett språket som han inte talade och personer som han inte träffat och en annan kultur.
Han gråta inte, han bara såg till att alla barnen skulle vara glada.
Eero man blev en vuxen mycket snart, med krigen i huvudet.
Mamma Signe ville inte ha en pojke, hon ville en flicka, eftersom hon hade en flicka som dog när hon var 6 år.
Mamma Signe ville inte ha som sin egen son, men hon kunde inte pussa och krama eftersom hon var rädd att förlora honom på samma sätt som hennes flicka.
Mamma och en pappa måste vara med sitt barn varje dag. De måste krama och pussa sitt barn. Annans älskar inte barnet sina föräldrar.
Filmen började när Eero var 9 år. Då tittade han ofta på stjärnorna. Den slutade när han var 60 år. Då tittade han också på stjärnorna.
OBS! Om du vill gråta ska du titta på denna filmen…