Greta Garbo

Biografi
Greta Lovisa Garbo, född Gustafsson 18 september 1905 i Stockholm, död 15 april 1990 i New York City i USA, var en svensk skådespelerska. Hon är rankad som den femte bästa skådespelerskan genom tiderna av Amerikanska filminstitutet.
Barndom
Garbo var dotter till renhållningsarbetaren Karl Alfred Gustafsson och hans hustru Anna Lovisa Johansson. Hon hade två syskon: Sven och Alva. Under Garbos uppväxt bodde familjen i en lägenhet på 1 rum och kök på Blekingegatan 32 i Stockholm. Hennes mor var hemmafru men arbetade ibland extra som sömmerska.
Första filmrollerna

Greta Garbo och Mauritz Stiller

PUB:s första varuhus i Stockholm mot Kungsgatan där Greta Garbo arbetade som butiksbiträde och fotomodell på tidigt 1920-tal. (Huset med texten Paul U. Bergström på husgaveln).
Då Garbo var fjorton avled hennes far och hon fick arbete i Ekengrens frisersalong, som då låg på Götgatan på Söder i Stockholm. En dag så kommer det in en man som ska rakas och Greta får uppdraget. Han presenterar sig som Kristian Bergström och erbjuder henne så småningom ett arbete på varuhuset PUB som ägs av hans far Paul U. Bergström. Hon accepterar erbjudandet och börjar arbeta som butiksbiträde på PUBs hattavdelning i juli 1920 där hon så småningom även kom att arbeta som fotomodell för olika annonser. Hennes första filmroll var i en kort reklamfilm för varuhuset PUB med titeln "Herrskap i Stockholm ute på inköp". Den första spelfilm hon medverkade i var en biroll i kortfilmen Luffar-Petter (1922) (en stumfilm). För att kunna medverka i filmen och även senare börja på Dramatens scenskola, slutade hon sin anställning på PUB 22 juli 1922.
Mellan 1922 och 1924 studerade Garbo vid Dramatens elevskola i Stockholm. Vid midsommartid 1924 blev hon bekant med Ivar Kreuger i samband med ett besök i Stockholm av Mary Pickford och Douglas Fairbanks, anordnat av SF och Charles Magnusson, då Kreuger bjöd hela sällskapet på en skärgårdstur i sin båt Loris. Filmregissören Mauritz Stiller, anses var den som "upptäckte" Garbo, han blev tipsad om henne av sin kamrat Gustaf Molander som var chef på Dramatens elevskola vid tiden. Stiller gav henne en roll i sin film Gösta Berlings saga (1924). Manusförfattaren Arthur Nordén sägs vara den som har gett Greta Gustafsson sitt artistnamn Garbo, vid en tilltänkt filmproduktion med Stiller där hon skulle ha fått huvudrollen. Garbo är en förvrängning av namnet på Gustav II Adolfs svåger Gábor Bethlen, och vilken Nordén ofta talat om i sin historieundervisning på folkhögskolan Hvilan 1915-1918, innan han blev manusförfattare åt Stiller.
Gösta Berlings saga blev en kommersiell succé i Tyskland vilket ledde till att Stiller och Garbo fick flera anbud att göra film där. Tillsammans arbetade de på ett filmprojekt med namnet Die Odaliske von Smolny som dock aldrig fullföljdes. Året efter fick Greta Garbo en av huvudrollerna i Georg Wilhelm Pabsts omtalade stumfilm Den glädjelösa gatan (Die freudlose Gasse).
Svensk sedel
Greta Garbo skall pryda den nya svenska 100-kronorssedeln, som kommer i bruk först någon gång kring år 2014-2015.[1]
Filmografi
• 1920 – Herr och fru Stockholm
• 1921 – Konsumtionsföreningen Stockholm med omnejd
• 1921 – En lyckoriddare
• 1922 – Luffar-Petter
• 1924 – Gösta Berlings saga
• 1925 – Den glädjelösa gatan
• 1926 – Virveln
• 1926 – Fresterskan
• 1926 – Åtrå
• 1927 – Love
• 1928 – En gudomlig kvinna
• 1928 – Den mystiska kvinnan
• 1928 – Gröna hatten
• 1929 – Vilda orkidéer
• 1929 – En kvinnas moral
• 1929 – Kyssen
• 1930 – Anna Christie, engelsk version
• 1930 – Romantik
• 1931 – Inspiration
• 1931 – Anna Christie, tysk version
• 1931 – Susan Lenox
• 1931 – Mata Hari
• 1932 – Grand Hotel
• 1932 – Som du vill ha mig
• 1933 – Drottning Christina
• 1934 – Den brokiga vävnaden
• 1935 – Anna Karenina
• 1936 – Kameliadamen
• 1937 – Maria Walewska
• 1939 – Ninotchka
• 1941 – Tvillingarna

José Jimenez