Jag ska berätta om mina vänner. Jag har många vänner. De är snälla, roliga och omtänksamma. När vi är tillsammans går tiden fort.
Nuna är söt och generös. Hon betyder mycket för mig. När jag började i skolan på SFI så var hon min första kompis. Hon är alltid glad och trevlig och vi har alltid roligt tillsammans. Hon har hjälpt mig mycket när jag haft problem. Hon är duktig på att måla naglar och klippa hår. Jag gillar när hon lagar tomyum soppa.
Lung kom till skolan för inte så länge sedan, men vi är också bra kompisar. Hon är jättebra på att laga mat. När jag smakade hennes mat kunde jag inte sluta äta och ville bara ha mer och mer. Kanske hon skulle flytta närmre mig så jag kan få smaka hennes mat ofta, brukar jag skoja med henne om.
Matilda är också duktig. Vi går samma grupp nu. Hon kan prata bra svenska, virka och sticka. -Så vacker, var har du köpt den sjalen, frågade jag. -Nej, den har jag gjort själv, svarade hon. Hon också har hjälpt mig mycket när jag haft problem med bussen.
Edith är inte i skolan så mycket nu för att hon jobbar. Hon kommer från Filippinerna och hon talar filippinska, engelska och svenska. Jag förstod inte allt vad de pratade om när jag började i skolan. De pratade olika språk och svenska i skolan. Ibland förklarade Edith för mig på engelska och hon gjorde så att jag förstod. Fastän hon inte är i skolan träffas vi ibland ändå.
Sussi och Melica studerar svenska två så vi kan träffas ofta.
Sussi är kvicktänkt och har mycket humor. En gång sa jag hennes namn och hon skrattade mycket. Jag heter Sussi och inte Sushi, sa hon. Ibland när jag pratar för snabbt och inte uttalar korrekt och när jag skojar och säger ’sushi’ blir hon aldrig arg på mig. En gång kom hon och hämtade mig hemma, men hon kom sent därför att hon inte kunde hitta vårt hus. Jag tyckte synd om henne då, men hon skrattade bara och sa ’nu vet jag var du bor’.
Melica är också snäll. Hon bjöd mig på sin födelsedag och till jul. Ibland pratar jag inte bra svenska men hon påminner mig om hur jag ska säga. Är du arg på mig, frågade hon. Nej! Nej! Absolut inte, jag är inte arg på dig. Du hjälper mig så jag kan förstå och säga rätt.
Jag är glad för att jag har er. Ni gör så att jag inte känner mig ensam i Sverige.
Lulu
Laholm utan gränser